Annons:
Festa & fira: fruntimmersveckan
Dagarna den 19 till den 24 juli är markerade som festdagar i många almanackor - det är tid för tårtkalas för veckans namnsdagsbarn!
Tiden kallas för fruntimmersveckan efter sin obrutna rad av kvinnonamn i almanackan. Det är Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina som har namnsdag dessa dagar. För att veckan ska bli fulltalig räknar man ibland redan från den 18 juli då Fredrik som ende man får vara med och inleda veckan.
Festvecka
Under fruntimmersveckan firar man namnsdagsbarnen med kafferep och tårta. Varje namnsdag har sin egen tårta! Man går på kondis, köper hem eller bakar själv. Tidningarna fylls nu med massor av recept på framförallt tårtor men även andra läckra bakverk. Det är en vecka för fest!
Pisseveckan
Fruntimmersveckan kallas även flickeveckan, flickebarnsveckan, käringveckan eller pisseveckan. Det sistnämnda namnet kommer sig av att veckan infaller under årets regnigaste tid i Norden. En förklaring till den ökande regnmängden var tron att “kvinnor så lätt föll i gråt”! I Bondepraktikan kan man läsa att det "vanligen regnar" under dessa dagar. Men statistiskt sett är den sista veckan i juli och den första veckan i augusti minst lika regniga. Flera fruntimmersveckor har varit regnfria i stora delar av Sverige, bland annat åren 1947, 1955 och 1994, enligt SMHI. Redan på 1800-talet undersöktes detta. Meteorologen Hugo Hildebrand Hildebrandsson skrev 1883 i Antiqvarisk tidskrift för Sverige:
"Jag har undersökt denna veckas nederbörd i Uppsala för 15 af de senaste åren, för 15 år i början af detta århundrade samt för 15 år i midten av det förra, men icke kunnat finna någon nämnvärd olikhet mellan den ifrågavarande veckan och den närmast föregående och efterföljande i detta hänseende".
Folkliga talesätt
Särskilt Margareta-dagen brukade enligt folktron vara mycket regnig och flera uttryck beskriver detta: ”Greta väter nöten”, ”Greta pissar ner sig, nu blir nötterna maskiga”. Andra uttryck som är knutna till fruntimmersveckan är "Väter fru Sara i nötterna blir det inga kärnor", “Magdalena gråter gerna”, ”Fruntimren håller inte tätt”. Uttrycken är lite annorlunda i de olika landskapen men de syftade alla på regn och hasselnötterna som skulle skördas ungefär två månader senare.
Historia
Enligt Svenska Akademiens ordbok har perioden troligtvis kallats fruntimmersveckan sedan 1870-talet. Tidpunkten sammanfaller väl med järnspisens inträde i de svenska köken då samtidigt priset på vetemjöl, socker, matfett och jäst blev lägre. Det började bakas för fullt i hushållen och på eftermiddagarna träffades man ofta på kafferep hemma hos varandra. Kvinnorna imponerade på varandra med sina olika bakverk. Men när de började förvärvsarbeta försvann också dessa vardagliga kafferep. Fruntimmersveckan är dock ett tillfälle som fortfarande lever kvar och har utvecklats till att bli en tradition. Framförallt har kommersiella intressen, som ofta när det gäller högtider och firande, drivit på utvecklingen och tidningarna slår upp stora rubriker med allehanda recept på tårtor och andra bakverk. Idag är det inte lika mycket kakor som gäller utan mest tårtor och många konditorier och caféer erbjuder olika tårtor för varje namnsdag.
Fruntimmerveckans namn
Fruntimmersveckans obrutna rad av kvinnonamn fanns i almanackan drygt 40 år innan veckan fick sitt namn. Raden av kvinnonamn blev fullbordad då Emma fick namnsdag den 23 juli 1827. Dessförinnan har namnen i almanackan skiftat från tid till annan, även mellan olika almanackor eftersom det inte fanns någon officiell och enhetlig namnlängd i Sverige förrän i mitten av 1700-talet. Sedan dess har fruntimmerveckans namn flera gånger ändrats vad gäller stavning och namnpar. Läs mer i Kalasguidens artikel “Fruntimmersveckans namnsdagar genom åren”.
Andra länder
Även Finland har fruntimmersvecka men där har man bytt ut namnet Fredrik mot kvinnonamnet Rikka.
I litteraturen
“Fruntimmersveckan går in som damernas egen i juli;
namnsdag vareviga dag med portvin, kaffe och doppa –
rosorna stå i sin prakt, men falla mangrant för saxen:
Sara, Margreta, Johanna, Malena, Emma, Kristina
offras då rosornas skörd; det skönaste höves de sköna.”
Utdrag från “Trefaldighetsnatten” i August Strindbergs diktsamling “Ordalek och småkonst” från 1902 och 1905.
Följs av rötmånad
På tur efter fruntimmersveckan kommer rötmånaden som varar ungefär en månad. Då bör man vara noggrann med att inte lämna mat framme och vara extra noga med hygienen. Rötmånadsväder innebär värme och hög luftfuktighet vilket gynnar bakterietillväxt och gör att matvaror lätt blir dåliga.
/av Annika
Annons: